Fasiken jag tror jag faller

Kan inte sluta tänka
Kan inte bli av med pirret i magen..
fasiiikkkkkkeeen

Jag tror jag faller
faller..
hårt,
långt och
rejält!

FASIKEN!!!!

Det är något visst när man är förälskad

Jag tror det strålar
ut från öron,
ögon,
hela kroppen signalerar.

Jag kan sitta och le.
Helt dumt ut i luften.
Inser att jag sitter på
ett tåg
en kvinna sitter och iaktar mig
funderar säkert
på varför jag sitter här
och inte kan sluta le.

Samma på gatan.
Det är som min kropp
ropar något
Till alla män
som vänder sig om,
tittar
flirtar.
Jag är iaktagen.

Jag strålar..

Delad glädje är dubbel glädje

Delad glädje är verkligen dubbelglädje.
Jag är livrädd
skraj
osäker.
Alla andra glädjs.

Min härliga chaufför, kollega vän
skrek i bilen.
Yippi skrek han, hängde sig på tutan
och skrämde slag på arbetarna vid vägkanten.

Det är värme
i hjärtat.
Men jag är ju så rädd.
Jag har en bra känsla, sa han.
Intution.

Kunde inte hålla mig,
på vägen hem
berätta om bastubad.
Han log,
från sida till sida
hängde sig på tutan igen
glädjetut
glädjetut
för att jag har funnit någon jag tycker om.

Jag kommer dit sa han
till landet där borta
Jag lovar.
Jag har en bra känsla
sa han.

Jag hoppas,
hoppas så innerligt att jag kan
våga tro på det.
Men hur fasiken kan man tro på det efter 1 date..
1 riktig date och 30 min!

Jag gråter som en gris

Tårarna bara flödar.
Det är som en fors.
Nedför min kind.
Jag har önskat,
drömt,
fantiserat
om att träffa han.
Att tycka att personen är rätt.
Så står han där.
Vet ej om han är möjlig.
Men han känns så rätt.
Så farligt rätt.
Så många pusselbitar
som faller på plats.
Och jag gråter.
Gråter av rädsla.
Gråter över vad jag känner
att jag skulle behöva göra.
Om jag har en chans.
Jag behöver lämna min trygga plats.
Jag behöver lämna mitt allt.
Det jag sliter för varje dag.
Det jag aktivt arbetar för....
det jag levt för...

Jag hörde hur hon deppade ihop

Jag hörde hur hon drog en suck.
Är du ledsen frågade jag?
Jag hörde hur hon sakta tystnade.
Jag känner henne för väl.
Jag är glad sa hon.
Glad att du faktiskt känner
att någon kan vara rätt.
Du har träffat flera.
Men ingen du velat ha.
Men jag är ledsen.
Att han ska behöva vara så långt bort.
Det är svårt att ta sig dit.
Min älskade mamma...

Dripp dropp

En tår.
En till.
Varför?
Rädsla.
Känslor.
Önskan.
Drömmar.
Inget får mig så ur balans
som känslor.
Som att vilja ha något man fått smak på.
Vilja ha mer.
Önska mer..
Vilja hålla det i sina armar...
for now and for ever..

Hon sa "du måste fundera på vad som är viktigt"

I december gick jag till ett medium.
Hon sa:
"Jag måste fundera på vad som är viktigt för mig. Vad är det jag vill ha. När jag vet det så kommer personen att släppas fram. Då kommer jag att vara mottaglig för det. Men jag måste fundera på vad som är viktigt för mig.

Hon sa att jag kommer att veta att det är rätt. Det kommer att visa sig. Det är någon som jag kommer att uppleva tvåsamhet med. Jag kommer att känna mig trygg snabbt. Jag kommer att på kort tid känna att jag har känt honom väldigt länge. Det kommer även att bli en bra vän. Det är en person som har lätt för att ge bekräftelse"

 

Det känns så träffande. Min kompis sa det idag. "Mediumet sa att du var tvungen att komma på vad du vill. Det är det här det handlar om! När du vet så är du mottaglig!"

 

Är det så det är? Är det det här det handlar om... Det verkar stämma så bra. Men vad jag vill... Som grädden på moset ringde min chef. Som hon hade någon känsla sa hon 5 gånger till mig att jag var duktig. Att jag gjorde ett otroligt bra jobb. Så passande..

 

Kommer lyckan till mig... gör den kanske det.. men varför välja.

Jag tror att kärleken kan vara värt det. Tror.. hur kan man egentligen välja något man inte kan påverka.. ett jobb kan jag påverka. Kärleken.. är så mer risky.. men jag vill.. såklart..

 

 


Det blev bra...

Det blev bra..
han kom..
han stanna..
han gjorde avtryck..
och gick med mitt hjärta.
Förvirrad dag.
Varför blir det så?
Jag tränade.
Lämnade allt hemma.
Onåbar.
Jag och mina tankar.
Dom snurrar.
Vad vill jag med mitt liv.
Vad är värt något.
Vad är värt att offra.
Mitt jobb.
Jag älskar det.
Det är mitt liv.
Men är det så det ska vara...
Ska jobbet vara livet?
Är det värt att offra för kärlek?
Jag har alltid jobbat.
Offrat allt för jobbet.
Gått över eld.
För en karriär.
Vill så mycket mer.
Men är det värt om man inte har kärlek i sitt liv.
Vad händer om den rätta visar sig vara längre bort.
I ett annat land....
Förvirrad..

Jag anstränger mig för mycket

Så sitter jag här och väntar.
Väntat hela dagen.
Hatar det.
Att jag väntar.
Att jag offrar.
Att jag hoppas.
Det är så dumt.
Han skulle komma..
vid 19.
Nu är klockan 21.
Vid 19.50 sa han
- max 1 timme till.
och här sitter jag..
med maten halvfärdig
hungrig
trött
och väntar
han kan f-n ta och skita it..
Mest blir jag nog trött på att jag hoppas
att jag har hoppats
att jag offrar.
Jag skulle hellre vilja gå och lägga mig.
Sova..
Han är hos sin barns mamma.
Hos sina barn.
Jag har lagat 3-rätters.
Är det så här det är att data någon med förflutet.
Med historia..
men bagage...

Ska man aldrig få den man kan dö för

Jag har funderat...
när man blir så där kär
så att man inte kan sova
inte kan stå
inte kan äta...
varför får man aldrig den kärleken besvarad?
Gör man något fel?

Blir man för het
för på
omedvetet
Sedan poppar dom upp..
 till höger och till vänster
män
ta en drink
följ med på rummet
hör av sig efter en tågresa
men han..
han som jag drömmer om
han är svår....

jag undrar hur länge ska man behöve vänta..
kommer det aldrig.. det där..
att man får den man verkligen vill ha?!

Så sitter jag här...

...bitter till tusen..
över en man.. åter igen.
Det är ju därför jag inte ska bry mig!
För jag blir så känslosam.. bryr mig för mycket..
blir ledsen för saker jag inte behöver bli ledsen för..
Han ville ju träffa mig..
men så körde det ihop sig.
Jag tror honom.
Han lät helt förtvivlad.
Ändå får det mig att känna
att jag vill lägga benen på ryggen och
springa långt bort.
Min kompis sa jag var löjlig.
varför då sa hon?
Han vill ju träffa dig!?
ja.. han vill ju det..
men.. han gör mig ledsen..
han får mig att känna att allt rasar.
Det vill jag inte.
ingen ska få mig att känna så..
vill behålla kontrollen..
bläääää

Ledsen

Ja.. lite nere.. jäkla män...
det är dom som får mig ur balans..
ur funktion..
med tankarna på annat håll.
Vad får jag då lust till?
Jo gräva ner mig i jobb och bara arbeta.
Men hur bra är det.. egentligen?
Det är ju ett av mina nyårslöften.. att jag inte ska göra så.
Men inget får mig så nedstämd..påverkad...
som en man.
Suck...
så ska vi avsluta sista dagen innan jobbet igen.. bläää.
Jag som egentligen inte skulle bry mig.. om män.

Ledsen

Ja.. lite nere.. jäkla män...
det är dom som får mig ur balans..
ur funktion..
med tankarna på annat håll.
Vad får jag då lust till?
Jo gräva ner mig i jobb och bara arbeta.
Men hur bra är det.. egentligen?
Det är ju ett av mina nyårslöften.. att jag inte ska göra så.
Men inget får mig så nedstämd..påverkad...
som en man.
Suck...
så ska vi avsluta sista dagen innan jobbet igen.. bläää.
Jag som egentligen inte skulle bry mig.. om män.
Hade ju bestämt mig för det..
för att det just blir så här. bläää

Katastrof....igen

Hur lyckas jag?
Hur lyckas jag göra katastrof av allt?
Så träffade jag på en kille.. förra veckan.
För bra för att vara sann.. japp.. det är väl så det är..
Han tog initiativ.. han tog tag i mig.. kysste mig..
frågade om vi skulle ses över en fika.
Vi sågs över en fika.
Han frågade om vi skulle ses över en middag.
Han messade.. tackade... påminde om middagen..
och så.. messar jag..
säger att jag bakar bullar och att han gärna får ta ett bullstopp på vägen hem från jakten.
nada.. inget svar.. totalt tyst..
Hur lyckas jag? Jag bara undrar.....???

Tidsoptimist

Tidsoptimist,
japp, det är vad jag är.
Det är därför jag även har lånat 5 böcker
på bibblan
bland annat en om tid
2 om kvinnliga chefer
och 2 om mitt jobb.
Jag som skulle prioritera semester...

2010 då ska jag...

- stressa mindre
- träna mer
- bli hälsosammare
- ta bättre hand om mig själv
och så hoppas jag att jag ska
- finna min man
och får jag hoppas
- så hoppas jag att jag vet vem mannen är...

 


Endabarn...

Från Aftonbladet.se 2009-12-27


De flesta Nobelpristagarna är endabarn.Men det är inte säkert att det är lättare att växa upp syskonlös.

– Endabarn har svårt att frigöra sig från föräldrarna. Och gör de det sent i livet kan det bli extrema saker. Jag tror Tiger Woods-historien handlar om en revolt han aldrig fått göra, säger Elisabeth Schönbeck.

 

Att växa upp utan syskon och med en nära relation till sina föräldrar leder inte sällan till en glimrande karriär.

– Ofta när någon lyckas extremt bra, som Tiger Woods eller Obama, då gissar jag på endabarn, säger Elisabeth Schönbeck, syskonforskare och beteendevetare.

Stora åldersglapp räknas också

Dit räknas också ”funktionella endabarn”, alltså barn som liksom USA:s president Barack Obama har syskon som är mycket äldre eller yngre.

– Skiljer det mer än cirka sex år så blir det ett endabarnsbeteende. En 8-åring och en 1-åring slåss ju inte som samma saker.

Att inte ha någon att dela föräldrarnas förväntningar – och kärlek – innebär också en risk. Det blir svårare att frigöra sig.

– Endabarnen kan ha svårt att säga ifrån, säger Elisabeth Schönbeck.

Tiger Woods – försenad revolt

I sin bok "Äldst, yngst eller mittemellan" från förra året tog hon Tiger Woods som exempel på barnet utan syskon som pressats till stordåd av sina föräldrar.

Sedan dess har otrohetsskandalen ställt helyllekillen och golfens superstjärna i ett helt nytt ljus.

Elisabeth Schönbeck tror att det handlar om en försenad revolt.

– Forskning har visat att när frigörelsen kommer sent i livet blir det snarare fråga om en förvandling. Då kan det bli extrema saker och det är det jag tror det handlar om i den här tragiska historien. Han har aldrig fått bara barn, säger Elisabeth Schönbeck.

Hårt hållna endabarn

Ett annat exempel på våldsamma vuxenrevolter hos hårt hållna endabarn är Kerstin Thorvall, som 1976 orsakade uppståndelse genom att beskriva sitt sexliv med yngre män i självbiografin Det mest förbjudna.

Det funktionella endabarnet Olof Palme växte upp i en extremt högborgerlig familj.

– Hans farmor ville inte ens ta Hjalmar Branting i hand för att han var sosse. Då är det närmast en förvandling att Palme själv blir socialdemokratisk statsminister, säger Elisabeth Schönbeck.

”Barn ska vara barn”

Att göra klassförräderi eller orsaka skandal genom sitt utsvävande privatliv är trots allt inte ett alternativ för alla. Men Elisabeth Schönbeck menar att man som förälder bör vara medveten om sitt enda barns speciella position.

– För det första ska de få vara barn. Annars är det lätt hänt att han eller hon hänger med mamma och pappa som en liten vuxen. Åker på konstrunda på Österlen istället för till Disneyland och får ta för stort ansvar genom att sitta med och höra på diskussioner om ekonomi och relationer.

Ett annat tips är att skapa lite syskonkänsla.

– Se till att de lär sig att dela! Har man inga syskon att dela läsk med vattenpass med så kan man tänka på att ha kompisar och kusiner omkring sig så att endabarnen inte får favörer hela tiden, säger Elisabeth Schönbeck.


Oj, så länge sedan

Oj, så länge sedan jag skrev.. evigheter, evighet länge sedan.
Men nu.. så är jag där igen.
Med hjärtat som hoppat ut ur kroppen
och då vaknar lusten att skriva.
Jag gör det värre för mig.
Höjer kraven.
Eller kan man kalla det krav.
Jag klarar ju inte det jag nöjt mig med tidigare
så plötsligt vill jag ha någon
som är ännu mer.
Det visste jag inte.
Jag visste inte.
Visste inte att han var så mycket.
Vet inte om jag gillar det.
Vill nog inte veta.
För han har oavsett tagit en del
av mitt röda hjärta
Saker blir liksom inte lika roligt
det tappar sin mening
jag bara önskar
att jag får se han igen
Dumt...
men det är som en del av glädjen försvunnit
Jag går på..
men jag önskar
att jag vore där han är
och att han tittar på mig
ser mig
med fina ögon
och vill ha bara mig...

Vilken idiot

Vilken idiot han är...
och han är faktiskt inte värd en tanke.,,,
bäst att sluta tänka på han..

...vilken idiot...

Gör ont att du är så feg

Det gör så ont att du är så feg.
Varför inte säga som det är.
Vad har jag gjort...
Så säger du att du vill ses...
att du inte skulle sagt det om du verkligen inte menade det.
Varför säga det?
Varför ta orden i din mun...
När du sedan bara inte svarar.
Vi hade sagt den här veckan.
Jag skulle höra av mig.
Inte ett knysst tillbaka.
Inte ett ord..
Fattar inte..
Förstår faktiskt inte riktigt...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0