Gör ont att du är så feg
Det gör så ont att du är så feg.
Varför inte säga som det är.
Vad har jag gjort...
Så säger du att du vill ses...
att du inte skulle sagt det om du verkligen inte menade det.
Varför säga det?
Varför ta orden i din mun...
När du sedan bara inte svarar.
Vi hade sagt den här veckan.
Jag skulle höra av mig.
Inte ett knysst tillbaka.
Inte ett ord..
Fattar inte..
Förstår faktiskt inte riktigt...
Varför inte säga som det är.
Vad har jag gjort...
Så säger du att du vill ses...
att du inte skulle sagt det om du verkligen inte menade det.
Varför säga det?
Varför ta orden i din mun...
När du sedan bara inte svarar.
Vi hade sagt den här veckan.
Jag skulle höra av mig.
Inte ett knysst tillbaka.
Inte ett ord..
Fattar inte..
Förstår faktiskt inte riktigt...
Det sista...
Det sista meddelandet jag skickat.
Det sista meddelandet jag skrivit.
Till dig.
Det sista.
Jag kommer ihåg.
När du skrev till mig.
Fråga om en date på stranden.
Hur jag skrek.
Hur jag hoppade.
Hur jag jublade.
Hur jag inte kunde sluta.
Hur det bubblade.
Jag sprang runt,
på mina moln.
Bara någon vecka sedan.
Nu..
jag gråter.
Torkar tår.
Snyftar.
Önskar.
Drömmer.
Längtar.
Vill inte må så här...
Kärlekens nackdel
Hur kan kärleken få mig att må så här dåligt.
All energi är som bortblåst.
Jag vill bara ligga i sängen.
Sova.
Räkna flugor i taket.
Gråta en skvätt.
Drömma..
och sova lite till.
Jag känner mig helt utslagen.
Varför?
Varför... är jag inte värd det?
Är jag inte värd att vara lycklig..
är jag inte värd kärleken..
Om han var min
Om han var min.
Skulle jag aldrig lämna hans sida.
Om han var min.
Skulle jag aldrig titta åt någon annan.
Om han var min skulle jag vara världens lyckligaste.
Om han var min...
Drömmen jag drömmer
Jag kan nästa se den..
drömmen jag drömmer.
Jag kan bara inte nå den.
Varje steg jag tar.
Känns förlorat.
Jag kan inte nå den.
Det blir inte som jag tänkt.
Varje steg
känns förlorat..
utan riktning.
Är det rätt.
När han får mig att känna så här.
Eller är det just det som det är.
Han får mig att tappa fattningen.
Han får mig att segla på mina moln.
För att sedan känna mig helt brusten,
som att jag ska gå sönder.
Så mycket känslor.
Sådan styrka.
Jag gillar inte att tappa kontrollen.
Jag gillar inte att inte veta vart jag är på väg.
Tell me..
Gör mig en tjänst.
Säg som det är.
Säg som du tänker.
Säg hur du vill att det ska vara.
Så jag slipper fortsätta att bara drömma.
Drömma och göra mig en bild.
En visionär bild med dig.
Ridkillen
Så ledsen...
det skär i hjärtat.
Chanser jag tar.
Dom slår ner mig.
Jag går sönder.
Om man inte vågar
Kan man inte vinna.
Jag vågar.. i alla fall.
Jag måste vara stark.
Jag måste stå upp.
Men det gör så ont.
Som jag känner.
Det var inte igår.
Det gör så ont.
Fasiken vad ont det gör.
En tår.
Landar på bordet.
Skakar.
Gråter.
Du ljög.
Varför inte vara ärlig.
Kan du inte säga som det är.
Lura mig inte.
Var ärlig.
Men spring då inte.
Göm dig då inte.
F-n, ta dig!
Du har ju styrningen över mig.
Men du förstår det nog inte.
Du skiter i det. Du sket i vår date.
Men låtsades som inget.
Förstår inte..
Förstår inte hur du är.
Är du flirtig..
ute efter många..
är du sådan..
du säger att du inte är..
är du som alla andra?
Är du det.. är du inte värd det.
Du är inte värd en tår.
Inte ett brustet hjärta.
Kan inte förstå..
att du säger att du vill ses..
om du inte menar det.
Speciellt inte
att du vill ses..
och att du inte hade sagt det om du inte menat det.
Varför säga det....
Why?
Du får mig att gå sönder.
Så förvirrande
Precis lagt mig i sängen. Egentligen en vanlig tisdag. Klockan snart 3.
Men det är ingen vanlig tisdag.
Nej... det är ingen vanlig tisdag.
Han gör mig så besviken.
Om, och om igen.
Mitt hjärta känns helt krossat.
Jag känner mig helt tom.
Date på fredag. Han lät positiv.
Men han beter sig så underligt.
Så otroligt underligt.
Jag vill inte vara som alla andra.
Då kan jag gå.
Lek inte med mig.
Då sticker jag.
Träffa honom ute.
Det kändes bra.
Men så.. jag får tunghäfta.
Det är som att allt samtal försvinner.
Kommer inte på något.
Vi sitter ett tag. Han är alltid så snabb när han går.
Det är som han alltid lämnar mig..
sittandes kvar... tittande efter han
när han lämnar mig.
Det gör lika ont varje gång
och likaväl låter jag han göra det igen och igen.
Det är så förvirrande.
Han sa.. du ska väl inte gå hem än..
men sedan var han borta.
Han var inte kvar...
Så förvirrande...
och så ont...
