snarttretti

...som inte är som man hade tänkt.
Nopp.. jag hade tänkt att vakna upp bredvid honom.
Eller kanske inte bredvid.. men
i alla fall i samma lägenhet.
Men icke sa nicke.
Jag hatar att bli besviken.
Jag hatar att jag har trillat dit.
Jag hatar också att det känns som
att det skitit sig helt och hållet.
Egentligen utan anledning..
men bara en känsla i magen.

Jag ska försöka lägga ner
men varför är hoppet
det sista som överger människan?