snarttretti

Jag var på en föreläsning med Alice Bah Kuhnke. Hon sa att det blir som man tänkt sig, att man ska tänka sig in i situationen och se den framför sig. Innan har jag alltid tänkt att det blir aldrig som man tänkt sig.. jag tycker i alla fall om du oftast ser en händelse så blir den aldrig så. Ibland har jag försökt att tänka mig det värsta så kan det bara bli bättre... patetiskt - ja!
Nu tänkte jag mig det bästa.. hur det skulle gå i helgen.. vad jag skulle säga när jag fick se han. Men det blir verkligen inte som man tänkt sig. Han har fortfarande inte svarat. Men jag kan inte förstå... hur kan han vara så ointresserad.. när han under en så lång tid verkat så intresserad...?
Det känns så tråkigt att tvingas glömma honom.... och det blev inte som jag tänkt..