Plötsligt så kändes det så skit igen...

Plötsligt.. så kändes det så där fasiken igen..
som att livet bara är så trist.

Såg han..
han gick precis när jag kom.. fotbollskillen.
Han såg mig inte.
Jäklar vad snygg han är.
Det har ju gått framåt.. men ändå kändes det som ett bakslag.

Och så hästen.. det blev inget. Fast jag hoppats så..
det kändes så bra..
så otroligt bra..
och så blev det inget.

Suck..
Jag ska inte klaga.
Plocka upp mig.
Se ljuset i tunneln..
men fasiken..
jag försöker att hitta godbitarna..
jag saknar..
jag längtar...
jag drömmer..
hoppas att allt blir bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0